Det blev visst en ofrivillig bloggpaus i en vecka igen, tyvärr.. Under veckan så hade jag varken ork eller lust att sitta vid datorn, tog hand om en sjuk liten kille och under helgen har det vart fullt upp med kalas i 3 dagar. Så jag hade inte någon tid över för datorn i helgen. Men nu ska jag ta igen det jag missat. 

Nu såg jag att det här blev ett väldigt långt inlägg med mycket text. Vet inte om alla orkar läsa. Men jag ville skriva av mig lite om tisdagen när jag va så orolig för Lucas eftersom han inte gick...

I tisdags när vi vaknade så ville Lucas inte gå ur sängen, han brukar alltid vara först upp ur sängen varje dag och gå och leka. Men idag ville han inte gå upp, han ville att jag skulle bära honom. Jag lyfte över honom till skötbordet och bytte blöja & tog tempen. 37,7 ingen feber men lite högre temp än vanligt. Bar ner Lucas och ställde ner honom på golvet i köket för att börja plocka fram frukost. Men så fort jag ställde ner honom på golvet så blev han jätteledsen och sa att han hade ont i fötterna. Så jag satte honom i soffan istället. Frågade om han ville hjälpa till att duka fram frukost, vilket han alltid brukar vilja göra. Men nu fick jag till svar: Nej, jag har ont i fötterna... 

Jag dukade fram frukost själv och sa att han skulle komma och äta, han brukar komma utan problem men han sa igen att han hade ont i fötterna och inte ville gå.. Lyfte honom till köksbordet och vi åt frukost, han åt bra som vanligt. Men istället för att gå ner från stolen som han brukar när han ätit färdigt så sa han att jag skulle bära honom till soffan. Jag tänkte att jag skulle se om det bara va en grej han kommit på, att han inte ville gå själv utan bli buren hela tiden eller om han hade ont som han sa. Han reagerade inte när jag klämde honom på fötterna. Så jag la nappen på köksbordet efter att jag satt honom i soffan, det är ca 2 meter från soffan till köksbordet så om han vill ha nappen så går han ju och hämtar den. Men det gjorde han inte han sa att jag skulle hämta den, vilket jag inte gjorde. Sa att han kunde hämta den, men han sa igen att han hade ont i fötterna.. 

Jag satte på en film till Lucas och gick till datorn en liten stund för att kolla mailen. Jag tänkte att om han verkligen ville ha nappen så skulle han hämta den som vanligt. Men efter en stund blev han ledsen och bad att jag skulle hämta nappen. Så jag provade något som han absolut inte kan motstå i vanliga fall, choklad. Jag stod vid köksbänken vilket är ca 5 meter från soffan där Lucas satt, och så frågade jag om han ville ha choklad. I vanliga fall brukar han komma springande om jag har något godis. Men nu satt han kvar i soffan och sa att han ville ha choklad men att han hade ont i fötterna och inte kunde gå. Då visste jag att det inte var något han bara hittade på utan att han faktiskt hade ont. Det konstiga va bara att han inte reagerade alls när jag tryckte på fötterna..

Provade att ställa ner honom på golvet igen för att se hur han reagerade. Han blev lika ledsen som förra gången och sa att han hade ont i fötterna. Han stod på tå och ville inte sätta ner hela foten och så försökte han ta ett steg. Han vinglade och man såg verkligen att han hade ont.. Så tillbaka till soffan ingen, jag klämde på fötterna och upp mot låren för att se om han reagerade på nåt. Uppe vid låren reagerade han och sa aj. Så det var nog benen han hade ont i men att det kändes i fötterna när han stod upp.. Kollade tempen igen och då hade den gått upp till 38.8. Ringde sjukvårdsupplysningen för att höra vad dom trodde att det kunde vara. Men hon jag pratade med hade ingen aning, hon tyckte att jag skulle ge honom en alvedon och se om det blev bättre och om det inte blev det så skulle jag ringa vårdcentralen och se om dom ville kolla på honom. 

Så han fick en alvedon men då var klockan redan 12, Lucas brukar sova vid 11 så jag la honom i sängen och han somnade direkt. Så jag tänkte att om han fortfarande inte gick när han vaknade så skulle jag ringa vårdcentralen. När han vaknade hade han lika ont och ville inte gå. Dessutom hade febern stigit till 39.7 trots alvedon i kroppen. Så jag ringde vårdcentralen, dom trodde att han hade åkt på influensa och hade ont i leder. Hon tyckte att vi skulle avvakta trots att han inte gick alls och hade hög feber. Men om det inte hade blivit något bättre med benen innan 6 på kvällen så skulle vi ringa barnmottagningen och åka dit. 

Lucas fick mer alvedon och låg i soffan HELA dagen, han gick inte upp en enda gång. Tittade bara på film.. Han åt liiiite lunch, men han drack iaf bra. Johan kom hem vid 5 och Lucas satt fortfarande i soffan. Men vid halv 6 så gick han helt plötsligt ur soffan frivilligt. Han gick utan att säga att han hade ont, men han gick väldigt sakta och stelt. Men han gick! Och det var så skönt att se att han gick igen efter en hel dag i soffan. Han fortsatte att gå under kvällen och det såg ut som om han tyckte att det var skönt att kunna gå igen. Han hade fortfarande feber men eftersom han hade bärjat gå så tyckte jag att vi kunde vänta med barnmottagningen. Klockan var ju ändå 7 och Lucas behövde sova, och man vet ju att det kan ta fruktansvärt lång tid i väntrummet.. Så jag la Lucas för natten och tänkte att om det vände igen och han inte gick till morgonen så skulle vi åka in direkt! 

Lucas somnade direkt. Men natten blev inte helt bra... När jag gick och la mig vid 10 så sov Lucas oroligt och jag låg en stund och funderade på om jag skulle väcka honom för att kolla tempen eller inte. Efter en liten stund vaknade Lucas av sig själv så då passade jag på att kolla och det var tur, för febern hade stigit till 40,1... Han fick alvedon och vatten. Sen låg vi och pratade en liten stund innan han somnade igen. Men jag låg vaken länge och sov väldigt oroligt under natten för jag va orolig för Lucas. 

Men morgonen efter vaknade han och var lite piggare, han hade fortfarande feber men den hade sjunkit till 38.2 så det var skönt. Och han gick som vanligt igen!